OM NÄRVARO

Närvaro pratas det mycket om bland föräldrar och är ibland det svåraste.

Närvaro kan missförstås så, att man alltid ska släppa allt för sitt barn, att man inte får vända ryggen till, att man alltid måste låta barnets behov komma först – och därmed alltid se till sina egna behov i sista hand.

Fel fel fel! Men det är gott för barn och också för oss vuxna, att ibland kunna vara helt närvarande för barnet – utan ”ska bara” eller ”måste”. Att kunna stanna upp och känna att man verkligen lyssnar, finns med, inte har bråttom.

Bra tips är att välja övergångarna att träna närvaro vid. Barn har ofta svårt att vakna på morgonen, lämna leken innan man går hemifrån, bryta tiden vid paddan, lämna förskolan på eftermiddagen. Ofta tid när vi vuxna också är trötta och hungriga – då kan vi träna närvaro och lugn. Inte så att man lyckas alltid, långt därifrån – men träna kan man. Sitta med barnet, andas lugnt, höra på det barnet vill berätta. Det kan bli en vila också för vuxna.

Att väcka barnet i god tid och ha tid med lite prat på sängkanten.Att gå med barnets hand i sin till förskolan. Att mötas efter jobb och skola. Att natta i lugn och ro.

Att stanna upp och lyssna. Lyssna och höra och inte vara så snabb med svaren och förståndet. Lyssna på barnets egna tankar. Det hjälper barnet att tänka.

Orka lyssna på tonåringen som kanske vill prata just när man själv vill gå i säng.

Vi vuxna är nästan alltid på väg. Föräldrar har mycket att göra, mycket att tänka på. Arbetslivet tränger sig in i hemmalivet. Konflikterna kräver sin plats, planeringen sin.

Både barn och vuxna vinner på att stanna upp, vara i det som är just nu. Det handlar inte om att ständigt vara ”i nuet” – det går ju inte! Vi måste både planera framåt för att få vardagen att gå ihop och vi måste fundera bakåt för att lära oss av våra erfarenheter och förstå.vad som hänt. Men vi och våra barn mår väl av att några stunder varje dag stanna upp och andas lite djupare, se oss omkring, lyssna och känna efter vad vi och barnet kan behöva.

Jag har flera gånger skrivit i bloggen om när jag kom hem med mina tre barn, alla minst lika trötta som jag efter våra sociala och intensiva dagar. Att jag alltid tänkte att jag måste skynda mig att göra mat och därmed ”lämnade” barnen med allt vad de ville berätta eller kanske bara gosa en stund. I stället för att sätta mig i soffan med några bananer och se om nåt barn ville mig nåt. Så himla galet. Kanske skyddade jag mig själv för ännu fler intryck – men även jag hade mått bra av stanna upp en liten stund.

Ja, ja. Gjort är gjort. Det blev folk av dom allihop.

När hittar du din stund med ditt barn? Vad behövs för att du ska kunna stanna upp? När har ni det riktigt gott tillsammans?

Tänk på en riktig guldstund med ditt barn! Hur hamnade ni i det lugna, vad hände, vad var det som gjorde så gott?

Det här med träning är inte lätt. Det känns avigt och stressen kryper i kroppen eller känns som en spänning. Vi är så vana vid ett högt tempo att lugn kan kännas lite obehagligt – och rakt inte lugnt! Men fortsätt träna några stunder varje dag! Du kommer att känna efter en tid att det går lättare och du kanske till och med trivs med dina nya vanor.

En mamma jag kände en gång berättade om sin stora stora rastlöshet och svårighet att vara stilla. Det var ett kvinnoarv sedan många generationer tillbaka. En dag provade hon att sitta en stund med sin dotter i soffan. Snart kröp det i kroppen och hon gjorde sig ett ärende till köket. – Mamma! ropade hennes 8-åring. – Kom tillbaka, det var så mysigt att sitta med dig i soffan!

Det var längesen jag skrev ett blogginlägg – men varje dag hittar fortfarande många läsare fram till bloggen. Det är kul!

Ha en fin sommar, kära läsare! Ta hand om dig och vår jord – och njut av ditt barn!

/ Ingegerd

PS Vill du få lite hjälp med din träning finns min gratisapp Mindfulness för föräldrar på AppStore. Tyvärr bara för Iphone.

PPS och vill du lära dig mer om Mindfulness finns Malin Roséns fina 8-veckorskurs i en app, heter Du Är Här.